Svanabyns historia

Ett stort tack till Erold Sandqvist för att vi har fått låna materialet om Svanabyns historia från "Svanabyboken" Den första nybyggaren som kom 1713 var nybyggaren Jon Ersson, som även har fått tillnamnet Kiervel. Han bosatte sig inom nuvarande Dorotea och i Svanabyn.

Sammanfattning

Vid Åseletinget den 5 januari 1715 omtalas att en bonde ifrån Fjällsjösocken vid namn Jon Ersson skall år 1713 om sommaren utan lov ha satt sig ner på Simsjöns skatteland, närmare bestämt "på Eden emellan Swanawatnen" Han var dock inte välkommen som gäst på Simsjölandet. Lapparna Thomas Jacobsson, som var nämndeman, och Olof Sakrisson, vilka bodde på skattelandet, klagade vid Åseletinget 1715 över att Jon Ersson satt sig ner på deras skatteland och begärde, att han skulle dömas att flytta därifrån, då de hävdade att skattelandet var för litet för de alla tre, Jon Ersson och de båda lapparna. Dock biföll Tingsrätten varken lapparna eller Jon Ersson utan beslutade att avvakta. Som vi alla vet så blev Jon Ersson kvar och det blev början på Svanabyns historia.

Första bosättningen i Svanabyn var alltså på Näset enl. beskrivning tidigare på "Eden emellan Swanawatnen" Närmare bestämt på Henning Sandqvists ägor numera hans son Sven-Erik Sandqvists ägor, ca 100 meter söder om bäcken på den högsta punkten. Vid uppodling på 1930-talet hittades en husgrund och rester av en eldstad på denna plats.
I kanten av ägorna är nu, år 1999, en minnessten uppförd, du kan titta på den här. Invigning av minnesstenen kommer att ske under Svanabydagen 2000.

Vid 1800-talets ingång var Svanabyn uppdelad på fyra gårdar. Kravet på utökning av antalet hemman blev allt mera påtagligt. De vuxna barnen hade problem att få egna hemman genom att gifta sig och flytta till andra byar inom Åsele Lappmark, därför blev behovet av att klyva befintliga hemman allt mera uttalat. Tvister om ägande rätten till slåtter var mycket vanliga, inte minst mellan Svanabyn och Lafsjön. Gränsen mellan byarna avgjorde inte alltid var man hade sin slåtter. Svanabyborna kunde ha slåtter inom Lafsjö bys område och vice versa. Från 1713 till ungefär 1800, fanns det fortfarande tillgång på bäck- och myrslåtter som icke var insynt. Man kan med stor säkerhet säga, att under de första 100 åren i Svanabyns historia fanns det goda förutsättningar att leva relativt gott, om man var frisk och stark.

I början av 1800-talet var det i princip slut på dessa möjligheter, därefter gällde det att försöka behålla det man hade och eventuellt hitta något område som kunde bearbetas för erhållande av mera slåtter, vilket kunde ske med dammar så att vattnet rann ut över intilliggande myrmark, s k "översilning". På så sätt kunde man slå dessa myrar varje år istället för vartannat och därmed öka fodertillgången. Detta var en tid av tvister om slåtter, inte minst med Lafsjöborna.

Delning av befintliga kronohemman, som nybyggen vid denna tid började kallas, bidrog till att minska underlaget för djurhållning på varje hemman. Man hade många barn och alla kunde inte få var sin jordbit, därför belv en hel del jordlösa. De jordlösa fick försörja sig som pigor och drängar. Ytterst få hantverkare fanns vid denna tid. Backstugor och torp började växa upp. Mot mitten av 1800-talet började fattigdomen och brist på hus att bo i bli allt mer påtaglig i Svanabyn, allt fler unga började undra över hur de skulle finna sig bostad och något att försörja sig med.

Skogen hade för de enskilda hemmanen icke något större värde. Man kunde inte före laga skifte 1893, som enskild hemmansägare försälja skog eller skogsskifte till bolag, men man kunde försälja sin del av byn med bostad och övriga hus. Bolagen kom på så sätt att bli delägare i byn och hade rösträtt i byns angelägenheter och hade stora möjligheter att påverka övriga bybor. Alla dessa hemmansägare kunde gemensamt försälja avverkningsrätten på skog. Genom dessa virkesförsäljningar erhöll bönderna viss kontant ersättning för en skog, som man tidigare inte sett som någon större tillgång. Man erhöll dessutom möjlighet till arbete under vintrarna och därmed möjlighet att förtjäna ytterligare kontanta medel. Kungl. Majt och Kronan fick också på detta sätt in skatter för en skog som tidigare inte givit någon avkastning. Skogsbolagen, som hade växt upp efter hela norrlandskusten, hade stor avsättning för sina sågade trävaror på kontinenten och i Storbrittanien. Redan på 1870-talet hade bolagen kommit till Svanabyn och började göra inköp av hemman. Holms&Graninge Bruksbolag stod redan 1875 som ägare till delar av hemmanen nr 1,2,3 och 4. Det var frestande för bönderna att sälja sina hemman till bolagen, då man därmed fick pengar för skog, som man inte själv ägde. Man kunde fortfarande får sitta kvar på sina gårdar som arrendatorer och ha möjlighet att sköta sina tidigare ägor hemmavid och all uteslåtter efter sjöar, bäckar och på myrar. Dessutom hade man fortfarande tillgång till ved i skogen och virke till nödvändiga byggnader.

År 1893 skedde den stora lantmäteriförrättningen. I den finns varje liten teg väl beskriven med angivande av jordmån liksom varje skogsområde eller myrholme som är utsatt på kartan. Detta kostade pengar liksom laga skiftet som genomfördes tio år senare. Varje ägare av jord och skog i byn måste betala sin del av kostnaderna i förhållande till storleken på sina tilldelade ägor. Man vet att pengar var en bristvara under denna tid. Inför kravet att man skulle betala kostnaderna för genomförande av laga skiftet, såg många bönder sig mer eller mindre tvingade att sälja, då man inte hade råd att betala för att man skulle få egna skogsskiften.
Följande text är ett utdrag ur Erold Sandqvists byabok om Svanabyn. 

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...

Birgitta Runsten | Svar 08.11.2012 16.53

Jag har läst Svanabyboken för min mamma växte upp i Svanabyn. Själv tillbringade jag en hel del tid där som barn. Mina kusiner hette Karl-Erik och Åke Edman.

Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

13.03 | 20:20

Jag tror vår Maj Britt är född i maj. Men tack för tipset.

...
13.03 | 10:15

Är det Maj Britt som bor i Dorotea och heter Hahlin.

...
10.03 | 22:03

Hej! Jag letar efter Maj Britt (Andersson) som gick lantbruksskolan i Umeå 1983-1985. Vi ska ordna med en klassträff i år och skulle gärna få tag på henne.

...
05.02 | 20:07

När jag upp till för att hälsa på Tomas Nilsson min gamla kompis sedan barmsben då blir det besök I affären och den trevliga charken som ni har //Henrik N

...
Du gillar den här sidan